Ett par stycken av dessa förändringar och dess praktiska effekter är extra bra att ha koll på som både arbetstagare och arbetsgivare, vilka följer nedan:
Undantag i turordningsregler – arbetsgivaren får nu undanta tre personer ur turordningen som ”är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten”. Principen om ”sist in, först ut” har därmed förenats med undantag. Att ha koll på är att en del kollektivavtal har avtalat bort denna regel.
Ingen lön under pågående tvist – skulle tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare uppstå gällande en uppsägning, så kommer anställningen att upphöra under pågående tvist och arbetstagaren har därmed inte längre rätt till lön till dess att tvisten är utredd och beroende på vad utfallet blir.
Uppsägning på grund av sakliga skäl – det finns två former av sakliga skäl; arbetsbrist eller personliga skäl. Skulle en allvarlig händelse uppstå som ligger till grund för att den anställde kan bli uppsagd av personliga skäl behövs inte längre hänsyn tas till att om det finns förbättringsmöjligheter hos den anställde. Inte heller några krav på arbetsgivaren att genomföra mer än en omplaceringsutredning föreligger. En sådan allvarlig händelse som motiverar uppsägning på grund av personliga skäl har i praxis bedömts som exempelvis samarbetssvårigheter, misskötsamhet och bristande prestation. Det kan även röra sig om misshandel, förskingring eller hot med mera.
Snabbare väg till fast anställning – efter man arbetat som visstidsanställd hos samma arbetsgivare under sammanlagt ett år under en femårsperiod har man som arbetstagare rätt till tillsvidareanställning hos den arbetsgivaren.
Konsulter ska erbjudas anställning – inhyrd personal, eller med andra ord konsulter, ska erbjudas tillsvidareanställning hos kunden/arbetsgivaren om personen varit uthyrd till dem under sammanlagt mer än två år under en treårsperiod.
Många förändringar, till exempel den nya regleringen för uppsägning av anställning på grund av personliga skäl, är enligt min mening en positiv, och säkerligen även enligt många arbetsgivare, efterlängtad förändring. Att sätta strängare konsekvenser vid misskötsel på arbetet gynnar både arbetsgivare som de arbetstagare som faktiskt sköter sig och gör arbetsförhållanden i allmänhet mer rättvisa.
Även undantag från turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist är en förändring som ligger i tiden. Det kan å ena sidan tyckas orättvist att anställda som varit på ett företag under en kort tid ska få vara kvar till nackdel för en mer långvarig anställd. Ser man däremot till företagets bästa, där syftet är företagets överlevnad just vid uppsägning på grund av arbetsbrist, så är det en stor fördel att kunna behålla tre anställda som är absolut nödvändiga för företagets framtid även om de varit anställda en kortare tid än andra. Dock har lagstiftaren inte varit så extrem att turordningsreglerna slopas helt och hållet, utan ett skydd kvarstår för anställda. Hur stort det skyddet i praktiken är beror på företagets storlek sett till antal anställda. Då det är tre personer som får undantas från turordningsreglerna, så kan det beroende på bolagets storlek anses vara väldigt mycket eller väldigt lite. Överlag finner jag det vara en regel som gynnar arbetsgivare mer än arbetstagare i stort.
Om jag också ska säga någonting om de nya reglerna för visstidsanställningar och konsult-inhyrning så skulle det vara att det är av vikt som arbetsgivare att ha koll på anställningstidens av sina visstidsanställda eller konsulter. En konsekvens man annars kan hamna i är att man behöver göra uppsägning på grund av arbetsbrist om en visstidsanställd eller konsult hävdat sin rätt att få tillsvidareanställning efter 12 månader fast man inte har behov eller arbete för en tillsvidareanställd. Om inte annat så är det en regel som klart syftar till att särskilt stärka arbetstagares ställning i anställningsförhållandet då man som arbetsgivare kan hamna i knepiga situationer om man inte har koll.
De senaste uppdateringarna av LAS finner jag vara till fördel för såväl arbetsgivare som arbetstagare, om än från olika perspektiv. Det är inte mer än rätt att lagstiftaren försökt stärka båda parters intressen och skydd, det är ju trots allt lagens syfte att reglera anställningsförhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare. En regel kan å ena sidan vara extra bra för en arbetsgivare särskilt, och så byter man perspektiv och den blir fördelaktig även för arbetstagare. Vissa regler kommer alltid vara till mer till en fördel för part än den andra Min slutsats är att over all är skyddet stärkt för båda parter och ska jag svara på frågan jag ställt i titeln till denna artikel är det trygga anställningsförhållanden som står som vinnare av LAS förändringar, och inte arbetsgivare eller arbetstagare enskilt.
